Så tränar du inför ett Mensa-test

Du har bokat tid för ett Mensa-test, eller funderar på att göra det, och undrar nu hur du bäst förbereder dig. Svaret är varken "det går inte att träna alls" eller "plugga hårt de sista veckorna". Sanningen ligger någonstans mittemellan: du kan inte plugga upp din intelligens som ett kunskapsprov i historia, men du kan bli betydligt mer bekväm med själva testformatet – och den bekvämligheten gör ofta skillnad för hur väl du presterar när det gäller.

Vad mäter ett Mensa-test?

De test som används vid antagning till Mensa bygger vanligen på icke-verbala uppgifter: matriser där du ska hitta vilken bit som saknas i ett mönster, och figurserier där en logisk följd ska fortsätta på rätt sätt. Poängen med den här typen av uppgifter är att de ska gå att lösa utan att du behöver kunna specifika fakta – det handlar om att resonera i stunden, inte om vad du råkar ha läst dig till sedan tidigare. Därför kallas testerna ofta begåvningstest snarare än kunskapstest: de försöker fånga ditt sätt att tänka, inte din bildning.

Vad betyder 98:e percentilen?

För att bli medlem i Mensa krävs normalt att du presterar bland de bästa två procenten av befolkningen på ett godkänt test, det vill säga i den 98:e percentilen eller högre. IQ-poäng brukar vara konstruerade så att medelvärdet i befolkningen ligger på 100 med en standardavvikelse på 15, och eftersom resultaten följer en normalfördelning motsvarar den 98:e percentilen ungefär 130 poäng på en sådan skala. Exakt gränsvärde kan skilja sig något mellan olika testtyper, så se det som en tumregel snarare än en exakt millimeteravgränsning. Du kan läsa mer om själva medlemskravet i artikeln om vad som krävs för att gå med i Mensa. Vill du bekanta dig med uppgiftsformatet innan du bokar ett officiellt test kan du prova vårt Mensa-liknande test här på sajten – observera att det är just liknande, och inte ett test som ger dig medlemskap eller något officiellt Mensa-resultat.

Träna på matriser

Matrisuppgifter, av samma typ som förekommer i Matrigma-testet, bygger på att du ska hitta den logik som styr hur figurer förändras längs rader och kolumner i en ruta. Ett bra sätt att bli varm i kläderna är att träna på att skanna systematiskt: titta först på hur formerna förändras längs raden, sedan längs kolumnen, och fråga dig vilken regel som verkar gälla för båda samtidigt. Vanliga mönster är att former roterar ett visst antal grader per steg, att antalet element ökar eller minskar stegvis, att färger eller skuggningar läggs till eller tas bort, eller att två rutor kombineras för att "bilda" en tredje. Ju fler sådana grundmönster du känner igen, desto snabbare avfärdar du fel svarsalternativ och desto mer tid får du kvar till de riktigt kluriga uppgifterna längre in i testet.

Figur- och talserier

Figurserier tränar en närliggande förmåga: att se vad som upprepas eller förändras i en följd och förutsäga nästa steg. I en typisk uppgift med figurserier måste du hålla koll på flera egenskaper samtidigt – form, antal, riktning, skuggning – och avgöra vilken egenskap som faktiskt styr sekvensen. Talserier tränar samma sorts logik fast med siffror: du övar dig på att skilja additiva mönster (till exempel +2, +4, +6) från multiplikativa mönster och från mer sammansatta följder där två regler samspelar. Att öva regelbundet på båda typerna bygger upp en känsla för vilka frågor du bör ställa dig först i en ny uppgift, vilket sparar värdefulla sekunder när klockan tickar.

Bygg en träningsrutin

Ett par korta, återkommande träningspass slår i regel en enda lång sittning kvällen innan. Tjugo till trettio minuter, tre till fyra gånger i veckan under några veckor, räcker oftast gott för att du ska känna igen uppgiftstyperna och hitta ett tempo som känns naturligt. Variera gärna mellan att öva helt utan tidspress – för att verkligen förstå logiken bakom varje uppgiftstyp – och att öva med tidtagning, så att du vänjer dig vid känslan av att behöva bestämma dig och gå vidare även när du är osäker. Sömn och återhämtning spelar också in: att vara utvilad inför testtillfället gör oftast större skillnad för hur du presterar på ett resonemangstest än ännu en sen kvällsövning.

Så gör du på testdagen

Läs instruktionerna noga innan du börjar, även om formatet känns bekant – detaljer som hur gissningar bedöms eller hur mycket tid du har per avsnitt kan skilja sig mellan test. Arbeta dig igenom uppgifterna i ordning men fastna inte: om en uppgift känns olöslig efter en rimlig stund är det oftast smartare att göra ett kvalificerat val och gå vidare, än att låta en enda fråga äta upp tid som behövs till resten av testet. Många testtagare märker att de blir snabbare ju längre in i testet de kommer, helt enkelt för att hjärnan "värmer upp" på uppgiftstypen – vilket är ytterligare ett skäl att inte lägga för mycket tid på de första frågorna.

Vad testet inte är

Ett enskilt testresultat, oavsett om det kommer från ett officiellt Mensa-test eller från ett gratis test online, ger en indikation om hur du presterade just den dagen på just de uppgiftstyperna – inte en klinisk bedömning eller en diagnos av din intelligens en gång för alla. Resultat kan variera något mellan tillfällen beroende på trötthet, stress och hur van du är vid formatet, och det gäller i särskilt hög grad barn, där utveckling och mognad gör enskilda mätningar ännu mer preliminära. IQTesta är inte Mensa och våra test ger inte medlemskap eller något officiellt intyg – vi erbjuder ett sätt att bekanta sig med uppgiftstyperna och få en ungefärlig fingervisning, inget mer. Vill du prova på i praktiken kan du börja med vårt gratis IQ-test och se hur uppgifterna känns innan du bokar ett officiellt test.