Abstrakt resonemang – vad det är och hur det testas

Vad är abstrakt resonemang?

Föreställ dig en ruta med åtta figurer och en tom nionde ruta. Figurerna ändras stegvis i storlek, form och skuggning rad för rad, kolumn för kolumn. Din uppgift är att räkna ut vilket mönster som gäller och välja den figur som hör hemma i den tomma rutan. Ingen text, inga siffror, inga fakta att slå upp – bara ett system av regler du själv måste upptäcka. Det är abstrakt resonemang i sin renaste form.

Med abstrakt (eller analytiskt) resonemang menas förmågan att identifiera mönster, regler och samband i material som inte bygger på inlärd kunskap. Till skillnad från ordkunskap, räkneregler du lärt dig i skolan eller allmänbildning, mäter abstrakta uppgifter hur du tänker här och nu – hur snabbt och träffsäkert du kan bryta ner ett nytt problem, testa hypoteser och dra logiska slutsatser utifrån det du ser framför dig.

Just därför brukar abstrakt resonemang beskrivas som en kärnkomponent i vad psykologer kallar flytande intelligens – förmågan att resonera med nytt, obekant material, i motsats till kristalliserad intelligens som handlar om lagrad kunskap och ordförråd.

Varför abstrakt resonemang står i centrum för begåvningstest

De flesta seriösa begåvningstest innehåller minst ett delmoment med abstrakta uppgifter, och många bygger nästan uteslutande på dem. Anledningen är enkel: eftersom uppgifterna inte kräver specifik förkunskap eller ett visst ordförråd, blir de mindre känsliga för skillnader i utbildning, språk och kulturell bakgrund än rent verbala test. Det gör dem till ett av de mest använda måtten när man vill jämföra problemlösningsförmåga mellan människor med olika bakgrund.

Det är också därför abstrakt resonemang väger tungt i både klassiska IQ-test och i moderna rekryteringstest – arbetsgivare vill ofta veta hur snabbt en person kan sätta sig in i nya system och regler, snarare än vad personen redan kan utantill.

Matriser – det vanligaste testformatet

Det klassiska sättet att mäta abstrakt resonemang är matristest, ibland kallat progressiva matriser. Du får se ett rutnät, oftast 3x3, där varje ruta innehåller en figur som förändras enligt en eller flera regler längs raderna och kolumnerna. En ruta saknas, och du ska välja rätt figur bland ett antal svarsalternativ.

Svårighetsgraden ökar vanligtvis ju längre in i testet du kommer: från enkla mönster med en variabel, till exempel att antalet prickar ökar med ett för varje ruta, till uppgifter där flera regler samverkar samtidigt. Form, färg, rotation och storlek kan alla förändras parallellt, och du måste hålla flera logiska trådar i huvudet på en gång.

Matristest används brett, både i renodlade IQ-test och i arbetslivet. Matrigma är ett exempel på ett matrisbaserat test som används vid rekrytering för att bedöma just den här typen av problemlösningsförmåga – du kan läsa mer om hur det fungerar i vår genomgång av Matrigma-testet.

Figurserier och mönsterigenkänning

Ett annat vanligt format är figurserier: en rad av figurer som utvecklas enligt ett dolt mönster, där du ska räkna ut vilken figur som kommer härnäst. Till skillnad från matriser, som är tvådimensionella, är figurserier oftast endimensionella – du följer en enda logisk tråd framåt i stället för i två riktningar samtidigt.

Båda formaten bygger på samma grundförmåga: mönsterigenkänning. Hjärnan letar automatiskt efter regelbundenheter, men i ett bra test är mönstren konstruerade så att de mest uppenbara gissningarna ofta är fel – du måste faktiskt pröva flera hypoteser innan du hittar rätt regel. Just den här förmågan att systematiskt testa och förkasta idéer är en av anledningarna till att mönsterigenkänning väger så tungt i hur vi mäter problemlösningsförmåga; något vi går igenom närmare i artikeln om varför mönsterigenkänning är viktigt.

Vill du testa själv går det bra att öva direkt på vår sida med figurserier, som är uppbyggd kring just den här uppgiftstypen.

Så förbereder du dig för uppgifter med abstrakt resonemang

Eftersom abstrakta uppgifter inte kräver sakkunskap kan det kännas svårt att förbereda sig inför dem – men det går faktiskt att bli bättre på testformatet i sig. Några saker att tänka på:

• Gå igenom rutnätet systematiskt: titta först på vad som förändras rad för rad, sedan kolumn för kolumn, innan du drar slutsatser.
• Leta efter flera samtidiga regler – form, färg, antal, storlek, rotation, skuggning – snarare än att nöja dig med den första förklaring som känns rimlig.
• Testa dina hypoteser mot fler än en ruta i mönstret innan du väljer svar. En regel som stämmer på två rutor men inte på den tredje är fel.
• Öva på tid. I riktiga test är tidspress ofta den svåraste delen, inte själva logiken.

Med övning blir du snabbare på att känna igen vanliga mönstertyper, vilket frigör tid till de svårare uppgifterna längre in i testet. Den underliggande resonemangsförmågan förändras däremot betydligt långsammare än testvana – något värt att ha i åtanke om du jämför resultat över tid.

Vad ett högt resultat säger – och inte säger

Ett starkt resultat på abstrakta uppgifter visar att du är bra på att identifiera regler och lösa nya problem under tidspress – en förmåga som är användbar i allt från studier till yrkesliv. Precis som andra delar av ett begåvningstest räknas resultatet vanligen om till en IQ-poäng där genomsnittet är satt till 100 och standardavvikelsen till 15, vilket gör det möjligt att jämföra din nivå mot en normalfördelad population. Du kan läsa mer om hur den skalan är uppbyggd i vår genomgång av IQ-skalan.

Det är dock viktigt att komma ihåg vad ett sådant resultat inte är. Ett test, oavsett hur välgjort det är, ger en indikation på hur du presterade på just de uppgifterna vid just det tillfället – inte en fullständig eller klinisk bedömning av din intelligens. Faktorer som trötthet, stress och testvana påverkar resultatet, och ett enskilt test bör aldrig ensamt ligga till grund för viktiga beslut om en persons förmåga i stort.

Vill du se hur du klarar dig på uppgifter med abstrakt resonemang kan du börja med vårt gratis IQ-test, där matriser och liknande uppgiftstyper ingår tillsammans med flera andra delmoment.